För två veckor sedan firade min fru och jag 50-årig bröllopsdag eller guldbröllop som det också kallas. Det var den 28 december 2024. Vi tjuvstartade firandet med ett par dagar för oss själva i Oslo i mitten av december. En fantastisk julkonsert med ”Oslo Gospel Choir” var vi med på där. Kvällspromenaden på Karl Johan bland julmarknadstånd och juldekorationer gav en go’ julkänsla, på väg tillbaka till hotellet och middagen där. Dagen därpå flanerade vi runt i de centrala delarna av Oslo och besåg bl.a. det Nya Operahuset och Munkmuseet. Vi hann även med en julfika och norsk jultallrik innan den sköna hemfärden med SJ tog vid. Att tågresan hem blev över en timme försenad var inget som förvånade.
På den rätta dagen firade vi med familjen. Förutom oss två, vår dotter Caroline, sonen Per-Emil och hans fru Johanna och deras båda döttrar, Rut och Maj. Vi träffades vid lunchtid på Stora Hjortstorps Gård, som ligger i närheten av Rynningeviken i nordöstra delen av Örebro. Där åt vi en god lunch tillsammans. Fritt val ur menyn. Efter lunchen fortsatte vi gemenskapen hos Caroline, med diabildsvisning från olika perioder under vårt äktenskap, därefter fika, tal och presentutdelning. För att det skulle kunna bli någon bildvisning var det tvunget att av två icke fungerande diaprojektorer, reparera så att vi fick en fungerande. Det ordnade min fru på morgonen, händig som hon är.
Min tanke var ju att hålla ett tal till min fru på denna stora dag. Men tiden att förbereda detta hade liksom bara runnit iväg och något tal hade jag inte gjort klart.. Hur skulle jag göra? Eftersom AI har varit mycket på tapeten de senaste åren har jag vid några tillfällen på senare tid frågat AI om hjälp med vissa saker. Yes, tänkte jag. Nu frågar jag AI om hjälp med ett guldbröllopstal till min fru. Tänkt och gjort. Jag gav några få instruktioner till ChatGPT (AI}.
På några sekunder kom talet upp på telefon skärmen och det blev så här:
Det var ju bra skrivet och jag vet inte om jag skulle kunnat uttrycka mig på det sättet. Förhoppningsvis hade ett av mig förberett och hållet tal haft en mer personlig prägel. Men när jag nu började läsa upp det AI-genererade talet, där i Carolines vardagsrum, började det bubbla inom mig och det dröjde inte länge förrän jag både grät och skrattade om vartannat. Jag blev nästan chockad av mitt eget beteende och de övriga i rummet blev nog också överraskade. Men jag hade ändå en skön känsla i kroppen efteråt. Mest förvånad är jag över att ett AI-genererat tal kunde utlösa ett sådant känslosvall inom mig som jag inte kunde hålla tillbaka. För jag är inte den som brukar gråta i första taget. Det måste ha varit något i AI-texten som slog an på mina känslosträngar med tanke på de många år som Ann-Catrine och jag levt tillsammans. Så vad ska man säga om AI? Det finns säkert mycket att säga, men det är inte jag mannen till att göra. Jag har inte den kunskapen. Men ett vet jag. I denna stund blev jag berörd.***
Nu var den lyckade familjedagen över. Vi åkte hem till Kumla och började förbereda ytterligare en del i firandet. Efter söndagens gudstjänst tänkte vi bjuda på en bakelse vid kyrkkaffet. Sex rulltårtor skulle bakas och fyllas med lingongrädde. Det tog några timmar att göra detta. På söndagsmorgonen skulle rulltårtorna skäras och garneras. Buketten med rosor som vi köpt till dagen för vårt firande – en ros för varje år- ställde vi på serveringsbordet, till allas förtjusning. Bakelserna blev både uppskattade och uppätna. Rosbuketten tog vi med oss hem.
Vi är tacksamma för våra femtio år som gifta och för det firande vi haft. Några dagar efteråt konstaterar vi att flera av rosorna i buketten har vissnat. Vår förhoppning är att vårt förhållande inte ska vissna utan att vi ska få många fina år tillsammans. En bidragande faktor till att det kan ske är den energi och glädje som relationen till våra barn och barnbarn ger, goda vänskapsrelationer, samt att vi får vara friska. Sist men inte minst är vi i allt beroende av Guds välsignelse.
*** När jag lyssnade på Tomas Sjödin i programmet Vinter i P1 dagen efter vårt firande, berättade han bl.a. om en liknande upplevelse, som den jag var med om. Att jag började gråta och skratta när jag läste det AI-genererade guldbröllopstalet till min fru. I Sjödins fall hade det dock inte med AI att göra. Men det handlade om att han skulle läsa upp en text som en annan person hade skrivit och, som det visade sig, var en sammanfattning av det liv Tomas ditintills levt. Har du inte lyssnat på programmet, gör gärna det. Om du klickar på länken längst ner kommer du direkt till programmet, som tar ca en timme att lyssna på. Men det är värt varenda minut. En mycket stark berättelse och så långt från AI du kan komma.
God fortsättning på det nya året – 2025!
Berthils Blogg 