Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination, bortom det man kallar tid och rum …
Inledningen av Ingmar Johanssons sång ”Alltid på väg”
I sommar har min fru och jag företagit oss två norrlandsresor. Målet för båda resorna var vår kyrkstuga i Norrfjärdens kyrkstad, 15 km norr om Piteå. Inte en avlägsen destination precis. Men i alla fall 95 mil enkel väg. Där skulle vi renovera men också ha tid för rekreation. Så blev det också. Många härliga dagar med bra väder. Nu var det dock inte om målet jag skulle skriva, mer om några reflexioner som resorna gav. Det var några vägmärken vi såg efter vägen som fick mig att börja tänka över den livsresa vi alla är med om. Gemensamt för dessa vägmärken var, att de hänvisade till en plats i omedelbar närhet av vägen, som var och en på sitt sätt kan vara nog så viktiga:



- Vändplats
- Rastplats
- Kontrollplats
Livsresan
Ofta liknar vi våra liv vid en lång resa. Uttrycket ”från vaggan till graven” känner vi igen. Då tänker vi oss resan mer som en resa i tiden – inte i första hand en geografisk förflyttning. Resan börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det är väl detta som Ingmar Johansson syftar på i den citerade sångtexten. Vår livsresa är fylld av händelser, positiva och negativa, som bidrar till att forma våra liv till det de en gång blir när vi en dag är framme vid målet. Och det var här som de tre olika vägmärkena, och de platser de hänvisar till, började tala till mig.
Vändplatsen
En vändplats kan se ut så här:

Dessa vändplatser torde tillkommit som en följd av det alltmer utbyggda vägnätet med mitträcken, då det inte går att göra vänstersvängar där. För att man ska kunna köra in på en väg där man behövt göra en vänstersväng fungerar vändplatsen som en möjlighet att säkert kunna köra över till vägens andra sida eller helt korsa vägen. Det kan ju faktiskt också vara så att jag, rätt som jag kör på, upptäcker att jag kört fel och måste vända om för att komma rätt. Då är det bra att vändplatserna finns.
Så kan det också vara på vår resa genom livet. Vi kör på och rätt som det är upptäcker vi att vi kör på en väg som inte leder till det mål vi hade tänkt oss. Vad kan vi göra då? Jo, det finns en vändplats. Vi kan köra åt sidan en stund, in på den vändplats som i kristen tro benämns omvändelsens plats vid Jesu Kristi kors. Där kan vi korrigera riktningen i våra liv så att vi kan fortsätta livsresan med målet klart i sikte.

Det finns många vändplatser efter E4:an. På samma sätt kan vi på vår resa genom livet upptäcka att möjligheter till att vända om och få rätt riktning för våra liv kan komma ganska tätt. Det gäller bara att ta vara på dem.
Rastplatsen
En bilresa på 95 mil skulle man omöjligen kunna genomföra utan att med jämna mellanrum rasta. Man behöver äta, fika, sträcka på benen och inte minst uträtta sina toalettbehov. Den ultimata rastplatsen kan ju även ge en fantastisk naturupplevelse, som denna i södergående riktning på E4:an i höjd med Söderhamn:



På livsresan behöver vi också rastplatser, för att orka vidare mot destinationen. Vi använder ibland uttrycket ”att ladda batterierna”. Detta kan ske på många olika sätt. Genom upplevelser i naturen, konsten och musiken. Gudstjänsten och den personliga andakten ger också möjligheter till vila och krafthämtning, liksom även goda vänskapsrelationer. En passande bibeltext för denna plats är den 23:e psalmen:

Kör inte förbi rastplatserna på din resa genom livet!
Kontrollplatsen
Jag har tyvärr ingen bild på en kontrollplats. Den liknar till viss del parkeringsplatsen. Det som skiljer är att kontrollplatsen är till för att polisen ska kunna kontrollera vikten på tunga lastbilar och deras last. Därför finns det på dessa platser en våg. Eftersom jag aldrig kört lastbil har jag heller aldrig blivit utsatt för denna kontroll.
Däremot tror jag det är viktigt att det på livsresan finns platser där jag får kontrollerat att jag, bildligt talat, inte färdas omkring med för tung last. Man skulle kunna kalla det för avstämning. Det kan handla om prövning av tankar och motiv inför olika livsval, i linje med vad psalmdiktaren konung David skriver i den 139:e psalmen:

De platser som de olika vägmärkena visade till var egentligen ganska lika varandra, i det att det handlade om att köra av från färdvägen och stanna upp en stund för att sedan kunna fortsätta vidare. Det är dock lite olika funktion på respektive plats. Så är det också i överförd mening på motsvarande platser på vår livsresa. Platserna kan se likadana ut men fylla olika funktioner beroende på våra aktuella behov. För att ta ett exempel: En gudstjänst kan vara platsen både för omvändelse, vila och avstämning, beroende på i vilken situation jag befinner mig i.
Så vill jag önska dig en god fortsättning på din resa genom livet. Jag låter hela texten på Ingmar Johanssons sång, ”Alltid på väg” få utgöra avslutning på dessa tankar om livet. Läs och begrunda!

Vill du lyssna på sången, när den framförs av Ingmar Johansson i den omtalade TV-serien ”Minns du sången” kan du klicka på bilden här nedanför: