En bortglömd mjölpåse

Ulvsby Herrgård

Den historia jag nu ska berätta tar sin början för snart fyra år sedan. Min fru och jag gjorde en visit till den värmländska kulturmetropolen Sunne. Vi sov över en natt på Ulvsby Herrgård. På kvällen åt vi en god middag där. Tidigare på dagen åkte vi omkring och besökte omgivningarna runt Sunne.

Vi kom bland annat till en plats där man kunde fika och köpa souvenirer och framförallt ha en fantastisk utsikt över Fryksdalen. Platsen hette Tossebergsklätten och förekommer under annat namn i Selma Lagerlöfs diktning. Här fanns också något annat att köpa – skrädmjöl – vilket är en värmländsk specialité. Mjölet tillverkas i Stöpafors Kvarn. Vi tyckte det lät spännande och köpte en påse.

Ur Visit Värmlands officiella besökssida:

Skrädmjöl med tradtition

Under 1600-talet kom kunskapen om skrädmjöl till Sverige genom de finska nybyggarna. Skrädmjöl har en stark tradition i Värmland som än idag lever kvar. Skrädmjölet har en kärnfull identitet i Värmland och tillhör till den värmländska kulturen. Namnet skrädmjöl kommer från att man förr i tiden sa att man skrädde havren när havren rostades före malning. Skrädmjöl är rostad havre som innehåller gott om proteiner, fibrer, vitaminer och mineraler och har en smak av mandel. Skrädmjöl är även ett fullkornsmjöl.

Stöpafors Kvarn

Stöpafors Kvarn finns ungefär 15 kilometer norr om Sunne. Vid kvarnen finns både produktion och försäljning men Stöpafors kvarn levererar till butiker i hela Sverige. Stöpafors kvarn mal sitt skrädmjöl på samma traditionella sätt som de gjort sedan 1917 och är idag enda producenten i Sverige som tillverkar skrädmjöl på traditionellt vis. I en skrädmjölstillverkning rostas först havren i en stor vedeldad gryta som rymmer så mycket som 100 kg. I andra steget, när havren är färdigrostad, åker havren vidare till skrädning och där tar maskinen bort det yttersta skalet, detta kallas även för mäller. Tredje steget är att havren mals till skrädmjöl i stenkvarnen där kvarnstenarna justeras manuellt. Fjärde steget i processen är paketering och leverans. Skrädmjöl går bland annat att använda i nävgröt eller skrädmjölsdrömmar men det uvecklas ständigt nya recept med råvaran.

Bortglömd mjölpåse funnen …

Väl hemkomna från Sunne med skrädmjölspåsen i bagaget ställdes den undan bland övriga mjölpåsar i skåpet ovanför kylskåpet. Efter en tid hade skrädmjölet fallit i glömska. När jag nu börjat baka i en relativt stor omfattning, om jag får säga det själv, har jag haft anledning att kolla igenom vårt mjölsortiment. Döm om min förvåning när jag upptäckte den oöppnade skrädmjölspåsen. Då bestämde jag mig för att prova de recept som fanns skrivna på påsens utsida, även om bäst föredatum med råge var överskridet.

… och dessutom använd

Sagt och gjort. Jag började med skrädmjölsdrömmarna. Receptet såg enkelt ut och jag tyckte jag fick till kaksmeten bra och även bollarna jag skulle rulla av smeten. Men sedan hände något, när plåten varit inne i ugnen en stund. Bollarna föll ihop och blev som om jag hade hade smetat ut degen på plåten. När gräddningen var klar fick jag skära kakorna i rutor. De var väldigt spröda och hade svårt att hålla ihop. Det såg inte ut som drömmar brukar se ut. Tursamt nog var det dock inget fel på smaken.

Efter några dagar gav jag mig på nävgrötsreceptet. Inte heller det såg särskilt komplicerat ut. Eftersom jag halverade receptet blev det kanske för mycket mjöl ändå för det gick inte bra att få till gröten som jag trodde den skulle se ut. Jag tog i lite mer vatten och tyckte det blev bättre då. Men jag vet ändå inte om det blev som det skulle. Gröten var iallafall väldigt kompakt. Med fläsk, stekflott och rårörda lingon var det ändå inte så tokigt. Min fru föredrog dock att göra raggmunk åt sig. Och om sanningen ska fram så avslutade jag min nävgrötslunch med att äta en raggmunk.

Jag konstaterar att min premiäranvändning av skrädmjöl inte blev helt lyckad, dock inte så misslyckad att inte vågar mig på att prova igen. Det finns många olika bakrecept där man kan använda detta mjöl. Bäst är väl då att inte överskrida bäst föredatumet för mycket.

Lämna en kommentar