Rubriken är en travestering av en text hämtad ur första Mosebokens 3: e kapitel och 17:e vers. Texten där lyder: I ditt anletes svett ska du ÄTA ditt bröd. Den utgör en kort del av ett lite längre avsnitt, där Gud klargör för Adam och Eva deras och hela mänsklighetens livsvillkor efter den händelse som vi brukar kalla syndafallet. Brödet står där för den livsnödvändiga födan som vi behöver för att överleva. Där sägs att det kommer att krävas ansträngning för att få sin brödföda. Vi måste helt enkelt arbeta för vår överlevnad.

Som relativt nybliven pensionär konstaterar jag dock att jag inte längre behöver arbeta för brödfödan. I vårt välfärdssamhälle är det så välordnat att det kunnat sättas av pengar i mitt löneutrymme till både allmän pension och tjänstepension. Min fru och jag har sagt till varandra många gånger att det ju är fantastiskt att vi kan leva ett gott liv utan att vi behöver arbeta.

Så mitt problem, om det nu är ett problem, är egentligen inte hur jag ska få bröd på bordet. Det finns hur mycket brödutbud som helst – alltifrån små bagerier till stora mataffärer. Nej nu handlar det om något helt annat. Jag har nämligen börjat baka – både kaffebröd och matbröd – ivrigt påhejad av min son, Per- Emil, som själv under en längre tid varit en hängiven hemmabagare.

Allt började i december månad 2019. Min fru hade gjort en pepparkaksdeg till den pysseldag hon inbjudit barnen, sonhustrun och barnbarnet till. Då pysslet tog all tid hanns inte utbakning av pepparkaksdegen med. Efter några dagar, med degen fortfarande kvar i kylskåpet, tänkte jag: Nu får jag ta tag i pepparkaksbaket. Sagt och gjort, så blev det.

Har inte bakat sedan jag var barn. Efter så långt bakuppehåll var det inte helt enkelt att få till det. Nu blev det iallafall både gubbar och gummor, änglar och bockar, hjärtan och stjärnor. Några dagar senare bakade jag hallongrottor på ett recept från TV-programmet Go’kväll, där mjölsorten skulle vara fullkornsvetemjöl – lite brunare, lite nyttigare och mycket smakrikare.

Lite triggad av Per-Emil som bakat ett så gott vörtbröd, tänkte jag att jag skulle göra något liknande till jul. Min fru och jag hade varit på Saxå Herrgård och ätit julbord och där fick vi små runda vörtfrallor. Sådana ville jag baka. Jag hittade ett recept på ica.se och bakade dem. De blev riktigt goda, så goda att vi åt av dem till silltallriken på julaftonskvällen.

Jag fick en bok om brödbakning i julklapp av min dotter Caroline. Från den har jag bakat flera olika recept. Det började med rågbaguetter som vi åt till frukost den dag min fru och jag firade 45-årig bröllopsdag. De var väldigt goda, med rökt hjortkött och picklad rödlök som pålägg.

Vi hade bjudit gäster att fira in det nya året tillsammans med oss. Eftersom de hört att jag börjat ägna mig åt bakning uttryckte de en förhoppning att få smaka något som jag bakat. Det blev till att baka ännu ett bröd. Det blev ett rågbröd. Gästerna lät sig väl smaka av brödet till soppan som inledde den goda trerätters som min fru lagat iordning.

Nu börjat du kanske undra vad min bakning har att göra med rubriken om anletets svett. Uttrycket ”anletets svett” kanske mer ska tolkas bildligt än bokstavligt. För en nybörjare i hemmabagarbranschen är det många orosmoment som dyker upp under bakprocessens gång. Är det för mycket eller för lite mjöl? Hur går det med gräddningen? Kommer brödet att uppskattas av dem som ska äta det? Dessa frågor kan verkligen ge upphov till anletets svett. Och inte minst när man har två brödbak på gång samtidigt. Som de senaste bröden jag bakade inför en bjudning. Då gällde det att ha tajming. Jag bakade då rågfrallor och en ljus limpa. Det kändes som att det ändå lyckades ganska bra.

I sanningens namn ska tillstås att jag då och då fått ett välkommet handtag av min fru under mina baksessioner samt lite telefonsupport av Per-Emil.

Kanske blir det mindre svettigt när tiden och erfarenheten får göra sitt. Det är iallafall roligt att baka. Tyvärr måste jag dock vara lite återhållsam med att äta brödet då det höjer mitt blodsocker. Med rågmjöl i degarna fungerar det något bättre.