När löven börjat falla, höstmörkret infunnit sig och vi ställt om klockan till vintertid, då infaller höstens enda storhelg – allhelgonahelgen – där lördagen firas till minne av helgon och martyrer och efterföljande söndag firas till alla dödas minne. Helgens karaktär innebär också att familj och släkt samlas. Jag har hittat en dikt som jag tycker är så vacker och passar väl inför denna helg och framöver:

Det är framför allt tre saker som jag förknippar med allhelgonahelgen:

• Gravsmyckning

Inför denna helg hör det till att göra iordning gravarna inför höst- och vintersäsongen. Det brukar vara vanligt att man dekorerar med ljung och granris. Så gör min vi med mina svärföräldrars grav. Min syster Ewa brukar smycka våra föräldrars grav. Så här kan man också dekorera:

• Ljuständning

Det finns ingen gång på året som det lyser så många gravljus på kyrkogårdarna som under denna helg. En vacker syn är att komma till kyrkogården när det mörknat och se alla dessa gravljus som minner om människor som inte längre finns ibland oss.

Vi brukar tända ljus på våra föräldrars gravar på lördagseftermiddagen och även åka förbi kyrkogården senare på kvällen för att se alla brinnande ljus på gravarna.

• Minnesgudstjänster

I många kyrkor hålls under denna helg, oftast på söndagen, minnesgudstjänster. Då läses namnen upp på de församlingsmedlemmar som avlidit under året som gått sedan förra allhelgonahelgen och ett ljus tänds för var och en. Så sker också i vår kyrka – Fylstakyrkan – och i år kommer min svärmors namn att läsas och ett ljus tändas till hennes minne. Min fru och jag samt våra barn kommer att vara med då. Det ser vi fram emot.

I Kumla kyrka är det sedan många år en fin och uppskattad tradition att Frälsningsarméns blåsmusikkår från Örebro spelar utanför gravkapellet kl. 16:00 på lördagen. Det är en händelse som vi inte vill missa.

Ett annat trevligt inslag är att kyrkan bjuder på fika i ett tält på kyrkogården och även inne i kyrkan. Det brukar vi också ta del av. Det är skönt att värma sig lite då det ofta är kallt när man besöker kyrkogården denna årstid.

Så här ser mina föräldrars gravplats ut.

Jag hör inte till dem som ofta besöker föräldragraven under året men några gånger blir det och bl.a. denna helg. När jag tänker på mina föräldrar gör jag det med respekt, värme och tacksamhet, med en förvissning om att de vilar i paradisets värld hos Gud. Även om jag inte är beroende av en gravplats för att tänka på och minnas mina föräldrar känns det skönt att ha en plats att gå till. Om de levt idag skulle pappa Alvar varit 107 år och mamma Sonja 100 år. Nu när de inte finns ibland oss längre får jag räkna in mig i den äldre generationen.

Med dessa ord och bilder önskar jag dig en fin Allhelgonahelg!